Idag \u00e5kte vi till torpet f\u00f6r att titta och k\u00e4nna efter i lugn och ro hur det k\u00e4nns med det vi f\u00e5tt och blivit av med efter branden. Id-kort var med, kamera var med, bikl\u00e4der var med.<\/p>\n
Vi klev ur bilen och b\u00f6rjade str\u00f6va runt p\u00e5 tomten. L\u00e4nge stod vi och glodde ner i bibodens aska. Det finns inget att r\u00e4dda. Men vi ser sp\u00e5r av det ena och det andra. Man skulle kunna\u00a0best\u00e4lla en gigantisk urna och l\u00e4gga askan i. Ja, och sen \u00e4r f\u00f6rs\u00e4kringspengarna slut. D\u00e5 avf\u00e4rdar vi den id\u00e9n. Ja, det var inte n\u00e5gon medveten tanke, utan mer som en liten felkoppling mellan synapserna, som s\u00e5 ofta.<\/p>\n
Det var s\u00e5 h\u00e4rligt att g\u00e5 runt d\u00e4r. Det k\u00e4nns lite sp\u00e4nnande liksom. S\u00e5 vant, men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 ovant. Vi k\u00e4nner i hela kroppen att det kommer bli s\u00e5 fint, om vi bara ger det lite tid. Och s\u00e5 h\u00e4r f\u00e5r man v\u00e4l inte s\u00e4ga, t\u00e4nka eller skriva, men eftersom saker och ting \u00e4r som de \u00e4r… s\u00e5 visst ska det bli sp\u00e4nnande att se n\u00e4r naturen l\u00e4ker sig och hur den beter sig efter en skogsbrand.<\/p>\n
Misstolka inte det. \u00a0Vi gick inte och k\u00f6pte skog f\u00f6r att den skulle brinna upp. Vi hade naturligtvis helst haft all skog kvar precis som den var, med alla favoritplatser henne och denne. Massamosseberget. Snuffeskogen. Storskogen. Lillskogen. Den \u00f6vergivna stugan. Ja, det \u00e4r platser som ingen k\u00e4nner till utom vi och n\u00e5gra till. Det finns en hisoria. En historia, som vill bli ber\u00e4ttad. Den kallades av ett bokf\u00f6rlag f\u00f6r trevlig, och det \u00e4r den, men trevlig r\u00e4cker inte f\u00f6r att f\u00e5 bli ber\u00e4ttad f\u00f6r fler barn \u00e4n v\u00e5ra egna, genom att hamna p\u00e5 pr\u00e4nt i bokform. Det sorgliga \u00e4r att efter skogsbranden \u00e4r det ingen som kommer kunna hitta alla platser l\u00e4ngre, f\u00f6r de finns inte kvar. Inte s\u00e5 som de var. Och, det \u00e4r inte bara vi som gr\u00e5ter. \ud83d\ude09<\/p>\n
M\u00e5ste bara ber\u00e4tta att vi tr\u00e4ffade en trevlig snubbe ute i skogen. Det visade sig vara pappan till tjejen som r\u00e4ddade Busan. Eller r\u00e4ttare sagt, det var de tv\u00e5 som r\u00e4ddade henne. Jag vill och har lovat ge tjejen en “tahandomBusanpeng”, men vad sv\u00e5rt det skulle vara d\u00e5. Pappan s\u00e5g bara pillemarisk ut n\u00e4r jag ropade en sista g\u00e5ng att han ska s\u00e4ga till dotera att ge mig ett kontonummer, s\u00e5 jag skan skyffla \u00f6ver de utlovade pengarna.<\/p>\n
Trodde ett tag att v\u00e4xthuset klarat sig helt. Sen s\u00e5g det snett ut p\u00e5 ett foto vi taget, s\u00e5 nu var vi nyfikna. Vi tittade noga. Det har sm\u00e4lt p\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen. Vi sk\u00f6rdade en gurka. De andra hade gulnat och var mjuka. Den gr\u00f6na hamnade p\u00e5 kv\u00e4llsmackan. Gott!<\/p>\n
Vi\u00a0har s\u00e5 g\u00e4rna velat ha en fl\u00e4derbuske p\u00e5 tomten. Tv\u00e5 har d\u00f6tt f\u00f6r oss tidigare \u00e5r. Och nu r\u00f6k den tredje, som hade rekord i torpet med 10 blommor. Inte mycket till att g\u00f6ra saft p\u00e5, men i alla fall. Tv\u00e5 syrener p\u00e5 v\u00e4g att v\u00e4xa p\u00e5 sig – kaputt. Och en s\u00e5n d\u00e4r som blommar i gult tidigt p\u00e5 v\u00e5ren. Vad heter de? Forsythia heter de. Den hade inte b\u00f6rjat blomma \u00e4n n\u00e5gon v\u00e5r, s\u00e5 vi hade v\u00e5ra f\u00f6rhoppningar till n\u00e4sta v\u00e5r. Nu har vi andra \u00a0f\u00f6rhoppningar till samma v\u00e5r.<\/p>\n
P\u00e5 v\u00e4gen hem fr\u00e5n torpet\u00a0m\u00f6tte vi grannarna med det nedbrunna huset. Vi v\u00e4nde och hakade p\u00e5. Vi ville tr\u00e4ffa dem. Det har varit ringande och smsande, men det \u00e4r inte samma sak. Ja, de skulle ha poliseskort s\u00e5 vi stannade H\u00f6rnsj\u00f6fors. Och det h\u00e4r \u00e4r ett s\u00e5 sk\u00e4mmigt, s\u00e5 jag ska knappt ber\u00e4tta det. Precis n\u00e4r jag \u00a0skulle \u00e4ntligen skulle krama om grannen f\u00e5r jag syn p\u00e5 bondens pappa. D\u00e5 smiter jag f\u00f6rbi grannen och ger honom, bondens pappa allts\u00e5, en bamsekram ist\u00e4llet (s\u00e5 g\u00f6r man bara inte\u00a0 – men det blev en varm kram efter\u00e5t med v\u00e5r goa grannfru). Och, i vanlig ordning gr\u00e5ter jag, s\u00e5 han h\u00f6r nog knappt vad\u00a0detta, n\u00e5got uppjagade, fruntimmer\u00a0s\u00e4ger. Men jag fick i alla fall ur mig att han hade r\u00e4ddat livet p\u00e5 oss. Han sa att han trodde nog att vi hade \u00e5kte iv\u00e4g \u00e4nd\u00e5. Det var<\/em> han fick fart p\u00e5 oss att \u00e5ka d\u00e5. Och vad som hade h\u00e4nt annars, det f\u00e5 vi aldrig reda p\u00e5.<\/p>\n Om n\u00e5gon undrar \u00f6ver hur det g\u00e5r med v\u00e5ra bin s\u00e5 hoppas vi p\u00e5 det b\u00e4sta. N\u00e4sta vecka ska vi p\u00e5b\u00f6rja invintringsfasen och d\u00e5 g\u00e5r vi igenom samh\u00e4llen noga. Det k\u00e4nns bra. Idag var jag hos v\u00e5ra supermentorer. De mentorar eller mentorerar oss p\u00e5 flera plan. Och det beh\u00f6ver vi. En kopp te och och en god pratstund det \u00e4r balsam f\u00f6r sj\u00e4len. Om ni undrar om inte teet var gott, med den formuleringen, s\u00e5 var det visst det. Gott. Med honung i. Flytande…mums. Jag \u00e4r s\u00e5 ledsen f\u00f6r att jag inte hunnit ge mina stammisar och butikerna jag levererar till nyslungad honung. Men det kommer. \u00c4n \u00e4r det inte f\u00f6r sent. Om den inte \u00e4r r\u00f6kt! \ud83d\ude42<\/p>\n Jo, en sak till hon L\u00e4nsf\u00f6rs\u00e4kringstjejen hade visst kommit ih\u00e5g att \u00e4ndra till 19 samh\u00e4llen. Great! Och nu n\u00e4r ett g\u00e4ng v\u00e4l har d\u00f6tt – ska jag f\u00f6rs\u00e4kra ner igen d\u00e5 eller?<\/p>\n Vet vi mer om elen? Nej, N\u00e4r vi var i torpet \u00e5kte Vattenfall och inventerade elledningarna med helikopter. Ja, vi s\u00e5g inte att det var Vattenfall men de fl\u00f6g som de brukar n\u00e4r de kollar linorna vid oss.<\/p>\n Slut<\/p>\n Och h\u00e4r fr\u00e5gade Chrille varf\u00f6r jag har Tigerkaka som rubrik. Det gillar jag! Att han fr\u00e5gade allts\u00e5. \ud83d\ude42<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Idag \u00e5kte vi till torpet f\u00f6r att titta och k\u00e4nna efter i lugn och ro hur det k\u00e4nns med det vi f\u00e5tt och blivit av med efter branden. Id-kort var med, kamera var med, bikl\u00e4der var med. Vi klev ur bilen och b\u00f6rjade str\u00f6va runt p\u00e5 tomten. L\u00e4nge stod vi och glodde ner i bibodens […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1168"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1168"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1168\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1173,"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1168\/revisions\/1173"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1168"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1168"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kempesskogsbod.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1168"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}